Välkommen till fam. Jaksch
I kväll monterade jag kolvarna och en ny kamaxel.
Nya överdimensionskolvar. Vevstakarna är balanserade (det skilde rätt mycket i vikt på dem). Nya övre bussningar i vevstakarna.
Motor i MGB’n var tydligen ett hopplock och några av vevstakarna matchade inte vevstaken mot lageröverfallet. Efter en del letande hittade jag några NOS stakar i England, så två är helt nya.
Ny kamaxel, den gamla var rätt sliten.
Kolvar och kamaxel på plats.
Han inte med så mycket idag, men bakplåten och svänghjulet kom på plats.
Den observante ser kanske att kuggkransen sitter bak och fram, men det beror på att jag kommer att byta till en modern startmotor.
I dag fick jag tillbaka motorn till MGB’n efter borrning, planing, slipning och balansering.
Vevaxeln slipad och polerad.
Kontrollmätte lagerspelen med plastigauge, allt perfekt.
Nya axiallager, de håller inte måttet och krävde en hel del justering för att få rätt axialspel på vevaxeln.
Monterade även nya frostpluggar.
Fästen till lyften och lite mer provkörning.
Fixerade alla öron och svetsade ihop övre och nedre fästet för saxen.
Övre fästet ska svetsas fast i körbanan, och det nedre fästet bultas i botten av ”diket”.
Här kommer en liten filmsnutt på en provkörning. Just nu står ju lyften ute i själva garaget som inte har takhöjd så att det räcker, inne i verkstan är det full höjd för att kunna köra upp lyften nästan 2 meter.
Hydraulpumpen har ju en väldigt enkel manövrering, en knapp för att köra pumpen vid lyft, och en spak som öppnar returventilen för sänkning. Man kan finlira sänkningen med den spaken, så att den inte sänks lika fort som i filmen.
Jag visade ju tidigare några fotografier från min förra hobbylokal.
Innan den hobbylokalen, hade vi en annan källarlokal som var fylld med elektronik och gamla datorprylar. Tyvärr har jag inga fotografier från den, men någon gång i början på 1980-talet var vi uppe på överskottsbolaget i Arboga (på den tiden som ÖB hade en massa överskott av allat möjligt fantastiskt från olika företag). Där inhandlade vi Skatteverkets gamla radskrivare med tillhörande bandstation. Prylarna var jättestora och jätte tunga. Vi var 6 mann bara för att få upp prylarna på släpkärran. Det var knappt den lilla Fiaten med släp orkade att dra hem hela lasset från Arboga till Norrköping. Men vi var nördigt nöjda med vårt inköp.
För att få en känsla för vad jag skriver om följer här några bilder på ungefär hur det såg ut.
Bandstationen som var kopplad direkt till skrivaren användes som en spool-buffert för de filer som skulle skrivas ut på radskrivaren.
Skrivaren var så stor och tung att vi fick demontera den för att få ner den i vår källarlokal. Sedan drog den så vansinnigt mycket ström så att vi bara kunde köra den korta stunder. Vi lyckades att få igång självtesten som skrev ut text på pyjamaspappret i sådan fart att en hel bunt papper bara for igenom skrivaren innan vi han få stopp på utskriften.
Inget av detta kom till någon praktisk nytta, annat än att det blev ett minne för livet. Och något att berätta för barnbarnen. I samband med att jag bytte lokal så demonterades allt och blev till skrot, mycket kom till nytta i andra projekt.
We have lift off!
Första provkörningen! Den går upp till 2m.
Övre örat på plats. Även detta är infäst mot ett kraftigt fyrkantrör på 80x80x5mm. Fästet är utformat så att övre infästningspunkten kommer så högt som möjligt för att få ner kraften som behövs vid start av lyft.
Främre hjulen löper i boxen för styrning och tippskydd.
I boxen kommer sedan tvärrillor att svetsas som säkerhetsspärr.
Senare kommer även en vajer att monteras som lyfter spärrhaken.
Öron till lyften.
Jag har ritat upp alla delar i CAD och en kompis har skurit ut öronen i sin plasmaskärare.
De öron som ska hålla cylindern i nedre delen sitter mellan saxens ben och man kan då inte montera/demontera sprinten till cylindern. Därför har dessa öron gjorts i 12mm stålplåt, och är delbara. Det blir inget problem med hållfastigheten då dessa öron bara tar tryckande last. Alla övriga öron är plasmaskurna 10mm stålplåt. Bror har sedan slutbearbetat hålen och anläggningsytorna i svarv och fräs, han har även svarat sprintarna till cylindern från 30mm axel.
Här är nedre fästet för cylindern fastpunktat. Fästet sitter så att cylinder får sin infästningspunkt så lågt som möjligt utan att ta i golvet. Detta för att få så stor startvinkel som möjligt på själva cylindern.
Undersida:
Ovansida:
Själva örat sitter sedan svetsat på ett kraftigt fyrkantrör 80x80x5mm. Här kommer största belastningen att vara när man lyfter, speciellt precis i början av ett lyft.
Jag har lagt en hel del tankeverksamhet på design, så att det ska gå att montera/demontera allt, även när lyften senare är monterad nersänkt i golvet.
Mera plåt…, tungt blir det.
Här är körbanorna, bockade i 4 mm plåt, 3,3 m långa.
Här ligger saxen nerlyft i den upp och nervända körbanan.
Mekstopp / säkerhetsspärr, Har svetsat ihop dessa av 3 mm fyrkantrör och hål för 30mm axel.
Här är körbanans gavel insvetsad och nu har den övre och undre främre axeln svetsats på plats. Den under axeln används också för mekstoppet.
De övre hjulen (allt ligger ju upp och ner just nu) är samma typ av hjul, men svarvade för att bli smalare. Allt under körbanan får ju inte vara bredare än själva körbanan, då den ska fylla ut diket i golvet när den är nerfälld.
De övre hjulen får styrning av själva körbanan. Körbanan kommer även att få ytterligare några förstyvningar insvetsade
Styrbox för de nedre hjulen. Hela boxen kommer sedan att bultas ner i botten av diket. Boxen kommer senare att förses med tvärrillor som mekstoppet ska kunna haka fast i.
De nedre hjulen får styrning av vinkelprofilerna, dessutom kommer överdelen av vinkelprofilen fungera som ett tippskydd, så att inte saxen kan tippa i sidled (inte för att det ska behövas, men ger extra säkerhet).
Här följer några bilder från min gamla hobbylokal, tagna tidigt 1990-tal, sonen poserar framför datorerna.
I lokalen som bara var ca 20 m² hade vi lyckats pressa in ett antal gamla minidatorer från 70 – 80 talet. Vissa av datorerna drog rätt mycket ström och utvecklade en hel del värme, så vi kunde bara köra dem under vintern med öppet fönster. (som tur var ingick el i hyran, som bara var 200:- / månad).
Längst till vänster på skåpet hänger en 14″ hårddisk-skiva från en CDC Hawk. Skivan visar tydliga repor från en krasch där läshuvudena har gått i skivan.
Därefter står några lådor med 8″ disketter som används av både Tektronixdatorn och Norsk-Data maskinerna.
Sedan en Tektronix 4051 ( TekWiki), en Basic dator från 70-talet. Den hade för sin tid en väldigt speciell högupplöst grafik på 1024 x 780pixlar. Bildskärmen var som dåtidens minnes-oscilloskop, skärmen var belagt med en långlysande fosfor, så det som en gång hade ritats på skärmen fortsatte att lysa av fosforn, och fortsatte man att rita till samma punkt så adderades detta till den tidigare bilden. Man kunde sedan elektriskt ladda ur skärmen för att blanka ut den helt. Så datorn i sig hade inget grafikkort med minne, utan själva skärmen var grafikminnet.
Denna dator skänkte jag senare till: Dalby Datormuseum
Uppepå Tektronixen, ligger dels ett antal kort till NORD-100’an, och ett datormodem på 300 baud. (lite skillnad mot dagens internetuppkopplingar), dock fullt tillräckligt för att koppla upp sig mot dåtidens datorer.
Efter det står en trave med 14″ löstagbara hårddiskar (alltså bara själva skivan i sin kapsling).
Och sedan en pappersterminal som vi använde som systemterminal till en an Norsk-Data maskinerna.
I hörnet, det orangea skåpet, den typiska färgen som användes av Nors-Data ( Wikipedia). Detta är en NORD-10. En minidator som används som ett fleranvändarsystem. Just denna fick vi av STAL REFRIGERATION AB. Den är från tidigt 70-tal. Liknande maskin finns på: Dalby Datormuseum.
Ovanpå det orangea skåpen står 2 st. 8″ diskett-stationer, som användes av Tektronix-datorn.
Till höger om Nord-10’an står 2 st. 14″ CDC Hawk hårddisk-stationer.
Dessa har en fast 14″ skiva på 5 Mb och upptill under en öppningsbar lucka plats för en löstagbar 14″ skiva som också är på 5 Mb.
Ovanpå den högra CDC’n står någon gammal matrisskrivare.
Längst till höger står en NORD-100, an lite nyare dator från NORS-DATA, från slutet av 70-talet (Wikipedia).
Nors-Data sålde en hel del datorer till bl.a. CERN.
Många av Norsk-datas maskiner var ihopkopplade via telefonmodem (innan internet) och säkerheten var inte på topp, vilket gjorde det möjligt för oss i början av 80-talet att hacka oss in i bl.a. CERNS-datorer.
Längst till vänster står ytterliggare en pappersterminal som användes som systemterminal till en av Norsk-data maskinerna.
Sedan följer ett totalt kaos av en massa gamla industri styrsystem etc.
Högst upp i traven gissar jag att det står någon gammal Handic komradio basstation.
Eftersom jag inte använder symaskinen så ofta så blir den ju dammig.
Så jag bestämde mig för att sy ett symaskinsöverdrag på symaskinen som jag inte använder så mycket…
Sydde in en kedja i fållen nertill så nu hänger den tungt och dammtätt.
Så, nu har jag sytt på symaskinen som jag inte syr på så ofta…