Kategori: Okategoriserade

Nu är Trädgårdsskåpet i princip färdigt (saknas en vindskiva)

Fick in en tank till en 30’tals Riley med misstänkt rost.

Såg bättre ut en befarat, dock satt dräneringspluggen i bottensumpen fast.

När jag värmde den för att få loss den, visade det sig att det var fullt med tenn runt den.

Så jag smälte bort all tenn och tog bort bottenplåten i sumpen för att samtidigt kunna se hur tanken såg ut inuti.

Fullt med rök i tanken (kan det vara gammal gengas? 🙂 )

Anledningen till att det var så mycket tenn på bottenplåten berodde på en gammal rostlagning (fullt med små rosthål i plåten). Förutom röken så ser  tanken fin ut inuti.

Så jag gjorde en ny plåt och rensade alla gängor.

Så, den nya plåten passar i tanken.

Mjuklödde fast bottenplåten, svårt att löda med måtta, men nu är det i alla fall frisk plåt under.

Mycket snickra blir det…

Ingmarie vill va ett trädgårdsförråd / arbetsstation.

Lite enkla reglar på väggen.

Och några utanför.

Lite gamla betongpannor som tak.

Och så kommer det upp lite panel.

Idag blev det en tur ner till Jönköping och Elmia Custom motor show.

Vi hade tur som kom ner så pass tidigt att det inte var några stora köer för att komma in.

Jag visade ju tidigare några fotografier från min förra hobbylokal.

Innan den hobbylokalen, hade vi en annan källarlokal som var fylld med elektronik och gamla datorprylar.  Tyvärr har jag inga fotografier från den, men någon gång i början på 1980-talet var vi uppe på överskottsbolaget i Arboga (på den tiden som ÖB hade en massa överskott av allat möjligt fantastiskt från olika företag). Där inhandlade vi Skatteverkets gamla radskrivare med tillhörande bandstation. Prylarna var jättestora och jätte tunga. Vi var 6 mann bara för att få upp prylarna på släpkärran. Det var knappt den lilla Fiaten med släp orkade att dra hem hela lasset från Arboga till Norrköping. Men vi var nördigt nöjda med vårt inköp.

För att få en känsla för vad jag skriver om följer här några bilder på ungefär hur det såg ut.

Bandstationen som var kopplad direkt till skrivaren användes som en spool-buffert för de filer som skulle skrivas ut på radskrivaren.

Skrivaren var så stor och tung att vi fick demontera den för att få ner den i vår källarlokal. Sedan drog den så vansinnigt mycket ström så att vi bara kunde köra den korta stunder. Vi lyckades att få igång självtesten som skrev ut text på pyjamaspappret i sådan fart att en hel bunt papper bara for igenom skrivaren innan vi han få stopp på utskriften.

Inget av detta kom till någon praktisk nytta, annat än att det blev ett minne för livet. Och något att berätta för barnbarnen. I samband med att jag bytte lokal så demonterades allt och blev till skrot, mycket kom till nytta i andra projekt.

Här följer några bilder från min gamla hobbylokal, tagna tidigt 1990-tal, sonen poserar framför datorerna.

I lokalen som bara var ca 20 m² hade vi lyckats pressa in ett antal gamla minidatorer från 70 – 80 talet. Vissa av datorerna drog rätt mycket ström och utvecklade en hel del värme, så vi kunde bara köra dem under vintern med öppet fönster. (som tur var ingick el i hyran, som bara var 200:- / månad).

Längst till vänster på skåpet hänger en 14″ hårddisk-skiva från en CDC Hawk. Skivan visar tydliga repor från en krasch där läshuvudena har gått i skivan.

Därefter står några lådor med 8″ disketter som används av både Tektronixdatorn och Norsk-Data maskinerna.

Sedan en Tektronix 4051 ( TekWiki), en Basic dator från 70-talet. Den hade för sin tid en väldigt speciell högupplöst grafik på 1024 x 780pixlar.  Bildskärmen var som dåtidens minnes-oscilloskop, skärmen var belagt med en långlysande fosfor, så det som en gång hade ritats på skärmen fortsatte att lysa av fosforn, och fortsatte man att rita till samma punkt så adderades detta till den tidigare bilden. Man kunde sedan elektriskt ladda ur skärmen för att blanka ut den helt. Så datorn i sig hade inget grafikkort med minne, utan själva skärmen var grafikminnet.

Denna dator skänkte jag senare till: Dalby Datormuseum

Uppepå Tektronixen, ligger dels ett antal kort till NORD-100’an, och ett datormodem på 300 baud. (lite skillnad mot dagens internetuppkopplingar), dock fullt tillräckligt för att koppla upp sig mot dåtidens datorer.

Efter det står en trave med 14″ löstagbara hårddiskar (alltså bara själva skivan i sin kapsling).

Och sedan en pappersterminal som vi använde som systemterminal till en an Norsk-Data maskinerna.

 

I hörnet, det orangea skåpet, den typiska färgen som användes av Nors-Data ( Wikipedia). Detta är en NORD-10. En minidator som används som ett fleranvändarsystem. Just denna fick vi av STAL REFRIGERATION AB. Den är från tidigt 70-tal. Liknande maskin finns på: Dalby Datormuseum.

Ovanpå det orangea skåpen står 2 st. 8″ diskett-stationer, som användes av Tektronix-datorn.

Till höger om Nord-10’an står 2 st. 14″ CDC Hawk hårddisk-stationer.
Dessa har en fast 14″ skiva på 5 Mb och upptill under en öppningsbar lucka plats för en löstagbar 14″ skiva som också är på 5 Mb.

Ovanpå den högra CDC’n står någon gammal matrisskrivare.

Längst till höger står en NORD-100, an lite nyare dator från NORS-DATA, från slutet av 70-talet (Wikipedia).

Nors-Data sålde en hel del datorer till bl.a. CERN.
Många av Norsk-datas maskiner var ihopkopplade via telefonmodem (innan internet) och säkerheten var inte på topp, vilket gjorde det möjligt för oss i början av 80-talet att hacka oss in i bl.a. CERNS-datorer.

 

Längst till vänster står ytterliggare en pappersterminal som användes som systemterminal till en av Norsk-data maskinerna.

Sedan följer ett totalt kaos av en massa gamla industri styrsystem etc.
Högst upp i traven gissar jag att det står någon gammal Handic komradio basstation.

För någon dag sedan blev de sista delarna till TC’n lackade.

Nu har även dörrarna till TC’n blivit lackade.

Sommarens byggprojekt blev et batteriskåp till solcellsbatterierna.

I  går blev det lackning av karossen.

”Nya” masken funkar riktigt bra. (den blev modifierad för att ta Makita batterier och Sundströms filter).

OBS, mobilkameran har väldiga problem med den nyansen, zoomar man in ser det flammigt ut.