Författare: Tomas

Billyft del 7

Öron till lyften.

Jag har ritat upp alla delar i CAD och en kompis har skurit ut öronen i sin plasmaskärare.

De öron som ska hålla cylindern i nedre delen sitter mellan saxens ben och man kan då inte montera/demontera sprinten till cylindern. Därför har dessa öron gjorts i 12mm stålplåt, och är delbara. Det blir inget problem med hållfastigheten då dessa öron bara tar tryckande last. Alla övriga öron är plasmaskurna 10mm stålplåt. Bror har sedan slutbearbetat hålen och anläggningsytorna i svarv och fräs, han har även svarat sprintarna till cylindern från 30mm axel.

Här är nedre fästet för cylindern fastpunktat. Fästet sitter så att cylinder får sin infästningspunkt så lågt som möjligt utan att ta i golvet. Detta för att få så stor startvinkel som möjligt på själva cylindern.

Undersida:

Ovansida:

Själva örat sitter sedan svetsat på ett kraftigt fyrkantrör 80x80x5mm. Här kommer största belastningen att vara när man lyfter, speciellt precis i början av ett lyft.

Jag har lagt en hel del tankeverksamhet på design, så att det ska gå att montera/demontera allt, även när lyften senare är monterad nersänkt i golvet.

Billyft del 6

Mera plåt…, tungt blir det.

Här är körbanorna, bockade i 4 mm plåt, 3,3 m långa.

Här ligger saxen nerlyft i den upp och nervända körbanan.

Mekstopp / säkerhetsspärr, Har svetsat ihop dessa av 3 mm fyrkantrör och hål för 30mm axel.

Här är körbanans gavel insvetsad och nu har den övre och undre främre axeln svetsats på plats. Den under axeln används också för mekstoppet.
De övre hjulen (allt ligger ju upp och ner just nu) är samma typ av hjul, men svarvade för att bli smalare. Allt under körbanan får ju inte vara bredare än själva körbanan, då den ska fylla ut diket i golvet när den är nerfälld.
De övre hjulen får styrning av själva körbanan. Körbanan kommer även att få ytterligare några förstyvningar insvetsade

Styrbox för de nedre hjulen. Hela boxen kommer sedan att bultas ner i botten av diket. Boxen kommer senare att förses med tvärrillor som mekstoppet ska kunna haka fast i.

De nedre hjulen får styrning av vinkelprofilerna, dessutom kommer överdelen av vinkelprofilen fungera som ett tippskydd, så att inte saxen kan tippa i sidled (inte för att det ska behövas, men ger extra säkerhet).

Dator nostalgi

Här följer några bilder från min gamla hobbylokal, tagna tidigt 1990-tal, sonen poserar framför datorerna.

I lokalen som bara var ca 20 m² hade vi lyckats pressa in ett antal gamla minidatorer från 70 – 80 talet. Vissa av datorerna drog rätt mycket ström och utvecklade en hel del värme, så vi kunde bara köra dem under vintern med öppet fönster. (som tur var ingick el i hyran, som bara var 200:- / månad).

Längst till vänster på skåpet hänger en 14″ hårddisk-skiva från en CDC Hawk. Skivan visar tydliga repor från en krasch där läshuvudena har gått i skivan.

Därefter står några lådor med 8″ disketter som används av både Tektronixdatorn och Norsk-Data maskinerna.

Sedan en Tektronix 4051 ( TekWiki), en Basic dator från 70-talet. Den hade för sin tid en väldigt speciell högupplöst grafik på 1024 x 780pixlar.  Bildskärmen var som dåtidens minnes-oscilloskop, skärmen var belagt med en långlysande fosfor, så det som en gång hade ritats på skärmen fortsatte att lysa av fosforn, och fortsatte man att rita till samma punkt så adderades detta till den tidigare bilden. Man kunde sedan elektriskt ladda ur skärmen för att blanka ut den helt. Så datorn i sig hade inget grafikkort med minne, utan själva skärmen var grafikminnet.

Denna dator skänkte jag senare till: Dalby Datormuseum

Uppepå Tektronixen, ligger dels ett antal kort till NORD-100’an, och ett datormodem på 300 baud. (lite skillnad mot dagens internetuppkopplingar), dock fullt tillräckligt för att koppla upp sig mot dåtidens datorer.

Efter det står en trave med 14″ löstagbara hårddiskar (alltså bara själva skivan i sin kapsling).

Och sedan en pappersterminal som vi använde som systemterminal till en an Norsk-Data maskinerna.

 

I hörnet, det orangea skåpet, den typiska färgen som användes av Nors-Data ( Wikipedia). Detta är en NORD-10. En minidator som används som ett fleranvändarsystem. Just denna fick vi av STAL REFRIGERATION AB. Den är från tidigt 70-tal. Liknande maskin finns på: Dalby Datormuseum.

Ovanpå det orangea skåpen står 2 st. 8″ diskett-stationer, som användes av Tektronix-datorn.

Till höger om Nord-10’an står 2 st. 14″ CDC Hawk hårddisk-stationer.
Dessa har en fast 14″ skiva på 5 Mb och upptill under en öppningsbar lucka plats för en löstagbar 14″ skiva som också är på 5 Mb.

Ovanpå den högra CDC’n står någon gammal matrisskrivare.

Längst till höger står en NORD-100, an lite nyare dator från NORS-DATA, från slutet av 70-talet (Wikipedia).

Nors-Data sålde en hel del datorer till bl.a. CERN.
Många av Norsk-datas maskiner var ihopkopplade via telefonmodem (innan internet) och säkerheten var inte på topp, vilket gjorde det möjligt för oss i början av 80-talet att hacka oss in i bl.a. CERNS-datorer.

 

Längst till vänster står ytterliggare en pappersterminal som användes som systemterminal till en av Norsk-data maskinerna.

Sedan följer ett totalt kaos av en massa gamla industri styrsystem etc.
Högst upp i traven gissar jag att det står någon gammal Handic komradio basstation.

Syprojekt

Eftersom jag inte använder symaskinen så ofta så blir den ju dammig.

Så jag bestämde mig för att sy ett symaskinsöverdrag på symaskinen som jag inte använder så mycket…

Sydde in en kedja i fållen nertill så nu hänger den tungt och dammtätt.

Så, nu har jag sytt på symaskinen som jag inte syr på så ofta…

Bagagelucka MGB

För 14 år sedan när jag blev klar med MGB’n så var jag aldrig riktigt nöjd med passformen av bagageluckan. Den hade liksom ett ”överbett”.

Provade en annan lucka och den passade bra?

Provade sedan med min lucka fast utan gummilist och då fick jag den att passa lika bra!

Så problemet är den hårda nya typen av originalliknande utseende.

Den gamla riktiga originallisten är tydligen mycket mjukare, men finns inte att få tag på.

Så det fick bli en sådan här, lite tjockare, men väldigt mjuk.

Den slutet tätt, men gör det ändå möjligt att stänga luckan på ett snyggt sätt.

Billyft del 5

Dags för axeltappar och hjul.

I framänden av saxen kommer den vara fri och gå på hjul.
Hjulen är sådana som sitter på palltruckar, kraftiga och kullagrade.
Till den använder jag 30mm axel, med nersvarvade ändar (20 mm som passar kullagren). Hjulen har modifierats lite så att det yttre lagret är lite inflyttat så att axeltappen inte ska sticka utanför hjulet. Hjulet är sedan låst med en låsring och axeln kommer att svetsas fast i balkarna.

I andra änden (den fasta änden) har jag svetsat in rörhylsor i balkarna och använder sedan 28 mm axel. Detta för att 28 mm passar nästan direkt i det rör jag har.

Även dessa axlar kommer att ha spår för låsringar.

Rören har ju en liten svetsfog på insidan och dessutom deformeras de ju lite när jag svetsar fast dem. Så för att få en bra passform broachar jag rören med en 28mm ställbar brosch.

 

 

Motorrenovering MGB

Oljetrycket i MGB’n har börjat sjunka lite vid låga varv, och en del knackande. Så eftersom jag då bara gjorde en ”fuskrenovering” (bara  i princip byte av lager och lätt honing) för 14 år sedan och vi har kört ca 4000 mil med den efter det, så är det kanske dags för en ordentlig renovering.

Det var en del vändkanter i cylinderloppen så blocket ska borras och planas.

Nya kolvar, nya lager, ny kamaxel och nya kamföljare ska införskaffas.
Sedan var vevstakarna ett ihopplock (som jag missade att se förra gången), så har beställt 2 nya vevstakar. Det var väldigt stor viktskillnad mellab alla vevstakar, så det måste ha varit en ganska stor obalans i motorn.

Vevaxeln ska slipas.

Sedan ska allt balanseras.

Toppen är helt ny med härdade säten för blyfri bensin.
Vipparmsstället är det gamla, men med en ny axel och jag har pressat in och brotschat nya bussningar i vipporna.

Så nu väntar jag på att alla delar ska bli klara från bearbetningen (tror att det bara är vevstakarna kvar som ska balanseras).

Billyft del 3

Delar till lyften.

Kolvar till lyften:
Klarar ca. 10 ton.

Ventilator, då jag använder en dubbelverkande kolv som enkelverkande.

Matchar prototypen.

Balkar till saxens ben, 80 x 40 x 3mm, 3m långa.

Hydraulpump:

Rundstång till axeltappar, 28mm och 30mm

Hydraulisk flödesventil, för att fördela flödet jämt till respektive kolv.

Billyft del 2

Började med att skissa upp lyften i CAD.

Saxens ben 3m långa fyrkantrör 80x40mm 3mm tjocka.

CAD-ritning på lyften.

Letade ett tag och hittade en avhandling på hur man räknar och dimensionerar en saxlyft. Tog alla formler och gjorde ett eget beräkningsprogram för att kunna simulera olika godstjocklekar.

Har nu valt att klara 1600 Kg. 40 cm breda körbanor som är 3,3m långa.

Beräkning av kraft och hållfasthet.

Kraften som behövs av den hydrauliska kolven vid start blir ca 5,5 ton och avtar sedan snabbt när lyften reser sig. I mitt fall väljer jag att inte fälla ihop den mer än att benen på saxen lutar ca 3,5 grader, vill man ha den plattare så ökar belastningen på hydraulkolven väldigt snabbt.

Belastningen på kolven påverkas av:
Vart nedre och övre infästning hamnar, man vill ha så stor vinkel som möjligt.
Och startvinkeln av saxen, om man vill ha en väldigt flack startvinkel, får man ta till lite trix med att montera kolvens övre infästning på en ”vipparm”. Men det vill jag slippa. Och eftersom den ska fällas ner i golvet och det finns plats så kan jag ha en startvinkel på 3,5 grader.


 

Valet av kolv blir en 80mm med slag mellan 810-1410mm.